Konsumentmakt

Det här med konsumentmakt alltså, det verkar vara oerhört svårt för de flesta av oss att förstå.
Idag läste jag en krönika av en ung tjej i GP. Den handlade om köttkonsumtion. Hon ansåg att det var butikernas ansvar att minska på köttet och lyfta fram vegetariska alternativ. Visst det låter det jättebra att någon säger åt en av vad man ska äta, men det är ju inte så det fungerar. Hon skrev att trots att fler och fler väljer att bli vegetarianer så dignar kyldiskarna av kött fortfarande. Det beror på att inte tillräckligt många väljer vegetariska alternativ. Majoriteten köper fortfarande kött, och mer än någonsin. DÄRFÖR är kyldiskarna fulla av kött; för att det säljer.

Häromveckan såg jag ett debattprogram på kunskapskanalen som handlade om tillsatser i maten. Företagen fick hård kritik av kocken Danyel Couet och Mats-Eric Nilsson (författare till "Den hemlige kocken") bland annat. Båda två hade mycket bra synpunkter. Det borde inte vara 30 sockerbitar i ett grovt bröd. Det borde inte vara en massa E-nummer i innehållsförteckningarna, det borde stå vad det är så att vanliga människor förstår.
Men när det kommer till kritan så är det varje persons eget ansvar.

Här finns en lista på alla E-nummer. På Livsmedelsverkets hemsida finns även annan värdefull information om mat, allergier, kemiska ämnen, tillsatser och mycket annat.

Vill du inte äta bröd som är fullproppat med socker? Baka eget. Är du emot hur djuren behandlas i köttindustrin? Köp inte kött. För hur mycket Pågen eller vilket annat företag än vill att vi ska äta nyttigt, så vill Pågen också att vi ska köpa deras bröd. Och uppenbarligen så säljer deras sockrade bröd. Det är därför de finns kvar i butikshyllan.

Det är samma sak med könsuppdelningen när det gäller barnkläder. Om folk slutade köpa rosa kläder till sina flickor och blåa kläder till sina pojkar så hade antagligen uppdelningen sett annorlunda ut.
Gillar du inte att flickornas kläder är rosa, söta och fullkomligt odugliga för utomhuslek? Handla inte i såna affärer! Handla på Polarn O. Pyret eller någon annan affär med mindre könsdefinierande kläder.

Det känns som att vi är så jävla duktiga på att säga "någon borde säga ifrån!" eller "vi borde äta mindre kött!", och sen inte göra det själva. Jag vet själv hur enkelt det är. Trots att jag ogillar H&M's diskriminerande storlekssystem och skitfula pluskläder så går jag ändå in där, jag köper lite saker där ibland när jag till min stora förtjusning lyckas hitta något som passar. Jag klagar gärna på konsumtionssamhället, men även jag handlar kläder ibland. Inte för att jag behöver, utan för att jag vill ha. Det är problemet. Vi måste vara konsekventa, det är först då vi har makt att påverka.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0