Vad ska jag göra med mitt liv?
Nu närmar sig återigen den ångestladdade dagen 15:e april. Sista dagen att ansöka till högskolan/universitetet inför hösten.
Jag känner mig bortkollrad. Jag har behandlat det här ämnet många gånger innan, och jag har fortfarande inte fått någon större klarhet i vad jag vill göra.
Fast iofs, innan har mitt synfält varit något begränsat men i år känner jag faktiskt att det är vidare. Gamla, trygga, hederliga yrken utan projektledning, management eller annat flum känns inte längre som den enda vägen.
Flum kanske är precis vad jag behöver. Något lagom kreativt, lagom flytande? Vid närmare eftertanke tror jag faktiskt inte att jag är så dålig på sånt.. Jag måste inte ha fasta ramar, som jag inbillat mig innan, jag kanske rentav fungerar bättre i något mindre fast? Därför har jag sökt ett kandidatprogram i Kultur. Det känns.. konstigt. Men befriande.
Jag skulle ju kunna tänka mig att jobba på museum.. Eller med att anordna olika typer av kulturella evenemang (ärligt talat så kan jag vara sjukt kreativ i såna sammanhang) eller kanske med kulturförvaltning (vad det nu innebär, mer exakt..).
En liten djävul på min axel säger dock "Jaha, och tror du det kommer finnas jobb inom det eller? Va?", men jag försöker ignorera det. Liksom, kultur? Det är ju hur brett som helst. Det finns säkert en liten plats någonstans även för mig.
För i ärlighetens namn, jag vill inte slava som undersköterska hela livet bara för att det är nästan säkert att jag alltid kommer ha jobb. Eller bli lärare för att det känns bekant och tryggt. Jag vill ju göra något roligt och lite kreativt.
Jag har också en hemlig dröm om en folkhögskoleutbildning i Textiltryck för mode och inredning, i Tidaholm.
Det låter ju underbart roligt. Men Tidaholm? Ett helt år i Tidaholm? Nej, det vet jag inte om jag klarar av.
Men jag kan alltid drömma lite om det ibland.
Jag känner mig bortkollrad. Jag har behandlat det här ämnet många gånger innan, och jag har fortfarande inte fått någon större klarhet i vad jag vill göra.
Fast iofs, innan har mitt synfält varit något begränsat men i år känner jag faktiskt att det är vidare. Gamla, trygga, hederliga yrken utan projektledning, management eller annat flum känns inte längre som den enda vägen.
Flum kanske är precis vad jag behöver. Något lagom kreativt, lagom flytande? Vid närmare eftertanke tror jag faktiskt inte att jag är så dålig på sånt.. Jag måste inte ha fasta ramar, som jag inbillat mig innan, jag kanske rentav fungerar bättre i något mindre fast? Därför har jag sökt ett kandidatprogram i Kultur. Det känns.. konstigt. Men befriande.
Jag skulle ju kunna tänka mig att jobba på museum.. Eller med att anordna olika typer av kulturella evenemang (ärligt talat så kan jag vara sjukt kreativ i såna sammanhang) eller kanske med kulturförvaltning (vad det nu innebär, mer exakt..).
En liten djävul på min axel säger dock "Jaha, och tror du det kommer finnas jobb inom det eller? Va?", men jag försöker ignorera det. Liksom, kultur? Det är ju hur brett som helst. Det finns säkert en liten plats någonstans även för mig.
För i ärlighetens namn, jag vill inte slava som undersköterska hela livet bara för att det är nästan säkert att jag alltid kommer ha jobb. Eller bli lärare för att det känns bekant och tryggt. Jag vill ju göra något roligt och lite kreativt.
Jag har också en hemlig dröm om en folkhögskoleutbildning i Textiltryck för mode och inredning, i Tidaholm.
Det låter ju underbart roligt. Men Tidaholm? Ett helt år i Tidaholm? Nej, det vet jag inte om jag klarar av.
Men jag kan alltid drömma lite om det ibland.
Kommentarer
Trackback
