Hippie at heart

När min favoritårstid hösten börjar närma sig så infinner sig nästan alltid samma känslor hos mig. Jag blir för det första helt skogstokig av alla nya fina höstkläder som kommer in i butikerna och jag vill bara stoppa undan alla sommarkläder i trista pastellfärger och frossa i vinrött, mossgrönt, senapsgult och petrolblått. Och för det andra så blir jag helt perplex av alla valmöjligheter. Så för att det inte ska bli så himla spretigt så brukar jag göra en lista med små nyckelord som sammanfattar hur jag vill se ut den här säsongen. I höst tänker jag mig min stil som lite såhär:

Långärmade klänningar. sammet. vinött. kimonobälte. knälånga svepande helcirkelkjolar. ljus hy. markerad midja. manchester. broderier. stora halsdukar. prickigt. basker. rosiga kinder. senapsgult. rutig skjorta. bollfrans. folklore. blommigt. petrolblått. off-white. romantiskt. lager på lager. randigt. grönt. strumpebandshållare (gärna lite synliga). knästrumpor med fina detaljer. bohemiskt. bekvämt. kurvvänligt. varmt. stora örhängen. kanelbrunt.


Som vanligt tänker jag i mina 60-70-talsbanor. Jag tänker mig en långärmad vinröd sammetsklänning (eventuellt olivgrön eller senapsgul i manchester..) i sextiotalsstuk, kanske med en liten vit dockkrage, täckande tights, kängor och vit basker. Jag tänker mig lång svart kjol, rutig skogshuggarskjorta, konjaksfärgad väska, mysig halsduk och min svarta favoritmössa. Jag har verkligen försökt vara en 50-talstjej, för det ser så elegant och feminint ut. Men det går helt enkelt inte. Jag är en hippie at heart.

Men samtidigt som jag tänker mustiga höstfärger och hippie så tänker jag också mjuka rosiga färger som off-white, gammelrosa, ljusblått och oboybrunt, med fina detaljer som små prickar, virkade spetsar och bomullsbrodyr. Det borde inte vara helt omöjligt att kombinera. Jag tror det kommer bli den bästa hösten på länge.
Framförallt så ska jag ju börja på slöjdlärarprogrammet och hoppas att det ska ge mig massa kreativitetsbränse så att jag kan pyssla ihop min härliga höststil på ett miljövänligt och kreativt sätt. Det är såklart också ett optimalt sätt att få det man verkligen vill ha, när man är tjock och det inte finns att köpa. Håhåjaja, det är väl tur att jag inte är smal, för då hade jag varit både pank och miljöovänlig. :)
Ett litet besök hos frisören bara så blir det fulländat.
Can't wait.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0