Dansa barfota

..Det är väldigt märkligt.
När jag sitter i föreläsningssalen på GU så har tankarna ibland en tendens att sticka iväg till andra saker. Typ pyssel. Jag tänker på massa fina kuddar jag skulle kunna sy, typ som den på bilden som tjejen som skriver bloggen i min garderob har sytt.
Jag tänker på min underbara, numera slaktade, studentklänning som är i desperat behov av ett nytt livstycke.
Jag tänker på hur fint det är med tygrosor och om man inte skulle kunna göra något fint med det.. Fästa i en klunga på en väska? Dekorera en klänning med?
Jag tänker på alla fina tyger jag har och vad jag vill göra med dem. Ritar olika klänningsmodeller i kollegieblocket på föreläsningarna. De flesta ser ut som klänningar jag redan har.. Ibland blir jag sur på det och ritar cupcakes och rosetter istället, men ibland skiter jag i det och tänker att "varför ska man ändra på ett vinnande koncept?".
Tänker på mina finaste  cremevita saker: en underbar spetsbård, en rulle tunn bomullsvoile, två tjusiga spetsgardiner och världens finaste vildsiden. Funderar på om jag vågar göra något av dem nu eller om jag ska spara dem till min bröllopsklänning? Kan inte bestämma mig.

Hursomhelst. Jag har en tendens att tänka väldigt mycket på alla fina, kreativa saker jag vill göra. Men jag gör dem aldrig. Jag syr aldrig. Jag pysslar aldrig. Jag pluggar, surfar och tittar på tv! Jag förstår inte. Jag vill ju, men jag gör det inte. Finns det något vettig psykologisk förklaring för detta? Vad beror det på? Har jag varit sån här innan funderar jag på? Ellr har jag blivit det på senare år?
Det är så märkligt..